Solens styrka

Jag satt bakom ratten.
På väg.
Bländande sol och uppförsbacke.
Så plötsligt en skugga. Ett ljud. En LASTBIL.
Från ingenstans.
Så stark sol att lastbilen blev till ett spöke som drog förbi.
Tack och lov förbi.
Ett flertontungt fordon fick förbli en skugga, en spökbil, som sprungen ur solen.
Och jag fick fortsätta. Bakom ratten. På väg.

Frågetecknet

Det kan hända... Det händer...rätt ofta... faktiskt...att jag blir irriterad över att folk svarar på en fråga jag ställer, men den senaste tiden har jag satt mig in i deras perspektiv. Vad de ser och hör är en person som ställer en fråga och de tänker att en fråga söker sitt svar. Nu handlar det inte om " hur mycket är klockan?" eller " vad ska du äta till lunch idag" utan mer frågor som man kan fundera över och som olika personer kan finna olika svar på.
Varför jag blir irriterad är för att jag inte är så intresserad av svaret. Jag har alltid varit mer intresserad av frågan. När jag ställer en fråga är det för att en tanke väckts hos mig eller för att väcka en tanke hos någon annan. För mig är det det som skapar ringar på vattnet, som får mig av gå vidare, som driver nyfikenheten och om då svaret kommer på en gång, ja då blir jag irriterad för att jag inte får chansen att se hur många ringar det blir eller vart nyfikenheten tar mig eller för att inte mottagaren ser de potentiella ringarna.
Men som sagt så har jag börjat sätta mig i mottagarens sits och förstå att de inte kan se in i min hjärna utan faktiskt, med all rätt, tänker att en fråga är en fråga och att en fråga vill ha ett svar.
Så nu kan jag se att frågan trots svaret ändå kan skapa ringar på vattnet, och att lyssnarens svar kan bidra till vart nyfikenheten tar mig.
Man kanske kan säga att jag vid 35 års ålder lärt mig att lyssna till råd. Om jag lyder dem är dock en helt annan fråga( som inte nödvändigtvis behöver ett svar)

Leva kattliv

Vilodag; Lapa sol. Andas. Gå. Leva kattliv; Sträcka ut. Vila. Gäspa. Äta.